SKS
Arkiven
 
tillbaka framsidan
 

 

Kontaktinformation

Arkivmaterial

 

Folkminnesarkivet: folktradition och folkloristik

Folkminnesarkivets samlingar omfattar muntlig tradition, folkmusik, etnologiska beskrivningar, levnadsteckningar och muntlig historia. Arkivets äldsta dokument är dråpkvädet över biskop Henrik, men det var först på 1830-talet i och med den insamling Lönnrot och hans samtida bedrev som samlingarna började utökas regelbundet. Insamlingstävlingen under Kalevalas jubileumsår (KRK) innebar att förmedlare av folktradition i skriftlig form fick en ökad betydelse som upptecknare av material för Folkminnesarkivet. Ljudbandsarkivets samlingar utgörs av upptagningar av folklore och muntlig tradition. Ytterligare finns i arkivet även kulturhistoriska inspelningar med anknytning till SKS verksamhet. Geografiskt sett omfattar samlingarna framför allt material från det finska och karelska kulturområdet.

Det är främst enskilda insamlare som har bidragit till SKS arkivsamlingar. En betydande del av materialet har kommit in via insamlingstävlingar och särskilda enkäter. Arkivet har sitt eget nätverk av informanter, i vilket det ingår ungefär 650 kvinnor och män av olika socialgrupper från olika delar av Finland. Sammanlagt har drygt 30 000 personer bidragit med material till arkivet.



 

Folkminnesarkivets material

Litteraturarkivet: litteratur- och kulturhistoriskt material

Materialet i Litteraturarkivet omfattar privatarkiv som donerats av finländska författare, kulturpersoner, litteraturforskare och folkliga skribenter samt material som donerats eller deponerats av litterära sammanslutningar och andra aktörer. Även de handlingar som SKS egen verksamhet ger upphov till arkiveras i Litteraturarkivet. Ytterligare material förvärvas med temainsamlingar, intervjuer och dokumentation av litterära evenemang.

Det material som insamlats sedan 1831, när Finska Litteratursällskapet grundades, ger en mångsidig bild av det litterära och kulturella livet i Finland samt av vilka som bidrog till verksamheten. De tidigaste dokumenten är från 1500-talet, men merparten av materialet är från 1800-talet till våra dagar. Arkiven innehåller handskrifter och manuskript och utkast, dagböcker, brev, bildmaterial, ljudupptagningar (bl.a. intervjuer), tidningsurklipp samt handlingar som beskriver såväl enskilda personers som sammanslutningars liv och verksamhet.

I Litteraturarkivets magasin förvaras arkiv nästan 2 000 personer och sammanslutningar. I form av skriftligt material utgör detta cirka 1 300 hyllmeter, medan ljudbanden upptar över 6 000 timmar och bilderna uppgår till mer än 149 600.

Litteraturarkivets unika material utgör viktiga källor för forskningen inom litteratur, historia, konst och många andra forskningsområden.

 

Litteraturarkivets material