Loma, s. mellanrum, springa, ihålighet, öppning, gröpning; inskärning, fals; håla; mellantid, mellanskof, ledighet, tillfällighet, läglighet; afbrott, uppehåll;
luun lomia myöten efter benens mellanrum;
sormet sormien lomahan fingrarna emellan (den andres) fingrar;
kahden luotosen lomassa genom öppningen (sundet) emellan två små holmar;
luojan sormien lomitse genom skaparns fingrar;
lipas lippahan lomassa kista vid kista;
pilkottaa puiden lomasta skymta fram emellan träden;
asia käy lomiansa myöten saken går sin gång;
laulujen lomassa emellan verserna;
ei ole lomaa har ej mellanrum, ledighet;
lomaa on puhua tillfälle att tala;
hänellä kyll’ on aikaa ja lomaa lukemaan;
lomatta oupphörligen (herkeämättä, yhtäläiseen).

Lue loppuun →